Jag naturen och... kärlek.
Igår var en dag helt utan förpliktelser, en dag av lugn, ro och naturen. Är ledig några dagar så var ute och traska i skogen i nästan tre timmar, hur gött som helst! Bara lukterna, fågelkvittret och utsikten, helt underbart. Skogen är fantastisk! Man uppskattar det mer tror jag när, som Diana sa, man är ute på havet hela tiden. För en skog full av vitsippor, hur nice är inte det? Och att utan tidspress eller måsten, gå så länge du vill, stanna upp när du vill och bara vara med vår Skapare. Insåg verkligen hur underbart det är! Det var verkligen längesen jag gjorde sånt, och bara pga av att jag själv ville. Ingen annan.
Gud är bra cool också, även om jag har svårt att förstå mig på Honom ibland. (Tror inte att det är meningen att vi ska förstå heller, vad finns det för kul med det?) Jag hade precis skrivit ner mina tvivel och funderingar och frågor till Honom när jag tog upp boken Crazy Love där han svarade på mina frågor. Hur coolt som helst! Frågan jag ställde, vad är egentligen kärlek och hur älskar jag, villkorslöst och utan gränser? Jag vill ge upp allt för Honom, vill älska Honom av hela mitt hjärta, men hur? Är kärlek något man bara bestämmer sig för, något som man skapar själv? Eller är det något som kommer till en, ges som en gåva? Jag har varit bra konfunderad över detta. Det han sedan sa i boken var att vi behöver Guds hjälp att älska Honom, och Guds hjälp att älska andra. Något hemlighetsfullt, ja något övernaturligt måste ske i våra hjärtan för att det på riktigt och äkta ska växa en kärlek där. Coolt eller vad?
Du kanske har hört uttrycket, den som fått förlåtet mycket, älskar mycket. Jag tror verkligen det stämmer, men har inte tänkt på det så mycket förut. För jag har växt upp i en kärleksfull miljö med kärleksfulla föräldrar osv så det har alltid varit självklart med mycket kärlek på nåt vis. Då tycker man ju att man ska kunna älska mycket också, eller? Varför är det då så svårt för mig att älska, på riktigt liksom? Kom fram till ovanstående, att det måste vara för att mitt liv har gått relativt smärtfritt, kärleksfullt och utan tanke på det. Jag vet detta i alla fall; Jag vill älska!
Gud, jag behöver dig, djupt och desperat. Jag vill ha dig och älska dig, men jag klarar inte vandringen med dig och att älska dig utan dig. Jag behöver dig! Inta mig helt och hållet. Låt din vilja ske med mig.
Kommentarer
Trackback