När man minst anar det..

Jag sitter här, jag lever, fortfarande... Vem vet, kanske hade jag inte funnits nu om änglarna valt att placera sina beskyddande vingar på annat håll? När man är med om en krasch som denna, då kan man undra. På väg på något som skulle bli roligt, en dag med hockey, brynäs - linköping med fullt pådrag och en 18års fest började inte fullt så kul. Vi körde av vägen i cirkus 9o-1oo km i timmen, sladdade och voltade runt och totalkvaddade bilen. Läskigt! men vi klarade oss. TACK Gud ! Vi åkte in till akuten och fick vara där runt fyra timmar för diverse kontroller men alla var oskadda.
    Man kan väl säga som så att nu har jag fått känna hur det känns att volta med en liten Huyndai Getz, färg röd, och behöver inte göra det någon mer gång! Skönt för mig va? :o)

Imorgon är det en ny segerdag som börjar med match, min första på flera veckor, missat tre stycken! Det blir kalas de.

Förlåt David Lahti att jag aldrig dök upp på din fest, och Grattis!
   Till sist, ha det bra och KÖR FÖRSIKTIGT!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback